Institutionella förändringar
Reformeringen av förordningen syftar till att effektivisera förfarandena och öka rättssäkerheten, samt till att klart definiera EUIPO:s alla uppgifter, inklusive ramen för samarbete och tillnärmning av praxis mellan EUIPO och EU:s nationella och regionala immaterialrättsmyndigheter.
Namnbyte
Före den 23 mars
Efter den 23 mars
Anpassning till Lissabonfördraget: namnändringar
Terminologin i förordningen anpassas till Lissabonfördraget, och alla hänvisningar till gemenskapen ersätts med hänvisningar till Europeiska unionen, eller i vissa fall unionen. Detta innebär särskilt att termen ”gemenskapsvarumärke” nu ersätts av ”EU-varumärke”. När ändringsförordningen trädde i kraft blev befintliga gemenskapsvarumärken och ansökningar om gemenskapsvarumärken automatiskt EU-varumärken respektive ansökningar om EU-varumärken, och förordningen om gemenskapsvarumärken har nu blivit EU-varumärkesförordningen.
Samarbete
Genom ändringsförordningen införs en solid rättslig ram för det befintliga samarbetet mellan EUIPO och medlemsstaternas myndigheter. En annan viktig aspekt av den nya ramen är att den ger möjlighet att konsultera användarnas ombud när det gäller samarbetsprojekt, särskilt under de faser då projekten fastställs och deras resultat utvärderas.
Samarbetsområden
I ändringsförordningen finns en icke uttömmande förteckning över verksamhetsområden som omfattas av samarbete mellan EUIPO och medlemsstaternas myndigheter. Den inbegriper
- inrättande av gemensamma standarder och gemensam praxis,
- uppbyggnad av gemensamma databaser och portaler,
- delning av data och information och utbyte av teknisk sakkunskap och tekniskt bistånd,
- ökning av kunskapen om varumärkessystemet och bekämpning av förfalskningar.
Andra institutionella förändringar:
- KHIM:s direktör blev verkställande direktör för EUIPO. Den engelska benämningen på styrelsen, Administrative Board, blev Management Board.
- En företrädare för Europaparlamentet tog för första gången plats i styrelsen och budgetkommittén.