Oregistrerad gemenskapsformgivning

Med offentliggörande menas att en formgivning görs tillgänglig för allmänheten på ett sådant sätt att de berörda kretsar som är verksamma i Europeiska unionen (EU) rimligen kan ha fått kunskap om formgivningen. När och hur offentliggörandet sker är avgörande. Genom offentliggörandet skapas en rätt till en oregistrerad gemenskapsformgivning, men det kan även leda till att en registrerad formgivning inte räknas som ny om ansökan om denna inte sker inom tolv månader efter offentliggörandet. För att skapa en rätt till en oregistrerad gemenskapsformgivning måste offentliggörandet göras inom EU:s territorium.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Offentliggörandet kan styrkas genom t.ex. en tryckt och daterad recension, reklam i massmedier, offentliggörande i den officiella tidningen för en nationell immaterialrättsmyndighet, visning på en internationell utställning eller ett daterat utskick till alla branschorganisationer i en viss industrisektor.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Offentliggörandet kommer inte att räknas om formgivningen efter offentliggörandet inte är känd vid normal yrkesmässig verksamhet i kretsar inom den berörda sektorn inom Europeiska unionen.

Formgivningen måste alltså åtminstone vara känd inom de berörda kretsarna i den berörda sektorn i Europeiska unionen, och datumet för offentliggörandet måste vara säkert.

Mer information finns i Riktlinjerna, Prövning av ansökningar om ogiltighetsförklaring av formgivning.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Det är extra viktigt att tänka på datumet för det första offentliggörandet för att du inte ska behöva leta efter bevis på det i efterhand, om eventuella rättsliga förfaranden uppstår. All dokumentation som kan styrka att offentliggörandet har gjorts till målgruppen – och har nått den framgångsrikt – bör därför sparas.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Offentliggörandet måste ge berörda kretsar i Europeiska unionen möjlighet att få kunskap om formgivningen. Det kan räcka med ett offentliggörande i en medlemsstat, under förutsättning att det görs på ett sådant sätt att de berörda kretsarna i den branschen i EU kan få kunskap om formgivningen. Detta bör räcka för att fastställa rätten till en oregistrerad gemenskapsformgivning. Ett offentliggörande på en internationell mässa inom EU, till exempel, där alla berörda kretsar från alla länder deltar, bör göra det lättare att fastställa vilket datum rättigheten uppstod.

Mer information om tvister.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Skyddet för oregistrerade gemenskapsformgivningar har varit i kraft sedan den 6 mars 2002. Formgivningar som offentliggjorts för första gången från och med detta datum är skyddade. Det finns inget skydd för formgivningar som har offentliggjorts före detta datum.

Var detta till hjälp? Ja Nej

En persons nationalitet kan inte påverka erhållandet av formgivningsskydd i Europa. En formgivning som har offentliggjorts i EU i enlighet med villkoren för skydd och offentliggörande innebär en rättighet för den (juridiska eller fysiska) person som har offentliggjort den, oavsett personens nationalitet.

Mer information om tvister.

Var detta till hjälp? Ja Nej

För att skydda sin rättighet eller vidta åtgärder mot förfalskning måste en innehavare av en oregistrerad gemenskapsformgivning kunna visa upp följande för tredje man i domstol:

Bevis på plats och datum för det första offentliggörandet av formgivningen.
Bevis på att formgivningen avser den offentliggjorda formgivningen (med dess viktigaste kännetecken och framför allt dem som ger formgivningen dess särprägel).
Bevis på att de berörda kretsarna i Europeiska unionen kunde ha fått kunskap om själva offentliggörandet. Underskatta inte svårigheterna med att bevisa vilket datum offentliggörandet gjordes och vilken räckvidd offentliggörandet haft. Det är inbyggt i systemet för oregistrerade gemenskapsformgivningar, som annars är ett enkelt skydd att skaffa.
Bevis på att den påstådda förfalskaren verkligen har efterbildat den skyddade formgivningen.

För ytterligare information, se rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Åtgärder mot intrång hanteras inte av EUIPO utan av domstolarna för gemenskapsformgivning, vilka utses av medlemsstaterna. Om din formgivning efterbildas måste du stämma den person som har gjort intrång i din rättighet inför en sådan domstol.

Läs mer om registrering för att undvika en sådan situation.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Det är inte helt korrekt att tala om att en rättighet omvandlas till en annan. Båda rättigheterna kan finnas för en och samma formgivning.
Det är dock viktigt att påpeka att förordningen föreskriver en nyhetsfrist på ett år. Under den tiden kan du testa marknaden med skyddet hos en oregistrerad gemenskapsformgivning och sedan registrera en registrerad gemenskapsformgivning. Nyhetsfristen innebär att din formgivning fortfarande kan betraktas som en nyhet efter denna period.
Om du däremot lämnar in din ansökan om registrerad gemenskapsformgivning mer än ett år efter det första offentliggörandet kan din registrerade gemenskapsformgivning ogiltigförklaras senare.
Det går alltså inte att först få fullständigt skydd under tre år som oregistrerad gemenskapsformgivning och sedan lämna in en ansökan om registrerad gemenskapsformgivning, eftersom nyhetskravet inte uppfylls då.

Var detta till hjälp? Ja Nej

Frågorna och svaren på denna sida är framtagna endast i informationssyfte och utgör inte någon rättslig referenspunkt. Läs EU-varumärkesförordningen och formgivningsförordningen eller riktlinjerna för varumärken respektive formgivningar för mer information.

Mer information om hur myndigheten hanterar dina personuppgifter finns i vårt meddelande om skydd av personuppgifter.

Verktyg & dokument