Ogiltighet och upphävande (annullering)
Enligt EU-varumärkesförordningen finns det två typer av förfaranden som omfattas av begreppet ”annulleringsförfarande”.
Dels kan de rättigheter som tillhör en innehavare av ett EU-varumärke upphävas, dels kan ett EU-varumärke förklaras ogiltigt. Skillnaden är att ett upphävande gäller från den dag det begärs, medan man vid en ogiltighetsförklaring stryker registreringen ur EU-varumärkesregistret med retroaktiv verkan.
Dels kan de rättigheter som tillhör en innehavare av ett EU-varumärke upphävas, dels kan ett EU-varumärke förklaras ogiltigt. Skillnaden är att ett upphävande gäller från den dag det begärs, medan man vid en ogiltighetsförklaring stryker registreringen ur EU-varumärkesregistret med retroaktiv verkan.
De rättigheter som tillhör en innehavare av ett EU-varumärke kan upphävas i följande fall:
- Vid otillräckligt verkligt bruk Enligt lagstiftningen måste ett EU-varumärke tas i verkligt bruk i EU inom fem år efter registreringen. Användningen får inte heller avbrytas i mer än fem år.
- Om varumärket till följd av innehavarens handlingar har blivit en allmän beteckning för en produkt eller en tjänst för vilken det är registrerat och innehavaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att förhindra detta.
- Om varumärket till följd av innehavarens användning blivit vilseledande vad avser art, kvalitet eller geografiskt ursprung för de varor och tjänster för vilka det är registrerat.
Det finns två typer av ogiltighetsgrunder: absoluta och relativa. Absoluta ogiltighetsgrunder är sådana som kontoret undersöker på eget initiativ under registreringsförfarandet. Relativa ogiltighetsgrunder handlar om äldre rättigheter som har företräde framför EU-varumärket i enlighet med prioritetsprincipen.
Ett EU-varumärke kan ogiltigförklaras på absoluta grunder i följande fall:
Mer information hittar du i Riktlinjerna, del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Ett EU-varumärke kan ogiltigförklaras på absoluta grunder i följande fall:
- Om EU-varumärket registrerades trots att det fanns ett absolut registreringshinder (framför allt om det inte var särskiljande eller beskrivande).
- Om den sökande agerade i ond tro när ansökan lämnades in. Detta gäller framför allt fall där den sökande gör en varumärkesansökan i olagligt syfte.
- Av samma skäl som en invändning kan inges.
- Om det finns andra äldre rättigheter i en medlemsstat som gör att användningen av varumärket kan förbjudas. Detta gäller framför allt rätten till namn, rätten till egen bild, upphovsrätt och industriell äganderätt, till exempel rätten till industriell formgivning.
Mer information hittar du i Riktlinjerna, del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
En ansökan om annullering får bara göras om det aktuella EU-varumärket har förts in i EU-varumärkesregistret. Registreringarna offentliggörs i tidningen om EU-varumärken (del B). En ansökan om upphävande på grund av att varumärket inte används är bara tillåtlig om EU-varumärket vid ansökningstillfället har varit registrerat i mer än fem år.
Det finns ingen tidsgräns för att lämna in en ansökan om annullering. Om innehavaren av en äldre rättighet däremot är passiv i fråga om användningen av ett nyare EU-varumärke fem år i följd har han eller hon inte längre rätt att anmäla en invändning på relativa grunder (rättighetsförlust till följd av passivitet).
Mer information om ansökan om annullering hittar du i Riktlinjerna, del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Det finns ingen tidsgräns för att lämna in en ansökan om annullering. Om innehavaren av en äldre rättighet däremot är passiv i fråga om användningen av ett nyare EU-varumärke fem år i följd har han eller hon inte längre rätt att anmäla en invändning på relativa grunder (rättighetsförlust till följd av passivitet).
Mer information om ansökan om annullering hittar du i Riktlinjerna, del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Det finns två olika formulär för de båda typerna av förfaranden (ansökan om ogiltighetsförklaring och ansökan om upphävande), tillgängliga på EUIPO:s webbplats, som kan inges online.
För att en ansökan om upphävande eller en ansökan om ogiltighetsförklaring ska anses ha lämnats in måste en avgift ha betalats.
Se avsnittet om avgifter för mer information om avgifterna för ansökan om upphävande eller ansökan om ogiltighetsförklaring.
Se avsnittet om avgifter för mer information om avgifterna för ansökan om upphävande eller ansökan om ogiltighetsförklaring.
Sökande som inte har sin hemvist, sitt säte eller en verklig och faktisk kommersiell verksamhet inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) måste företrädas inför myndigheten. Du hittar myndighetens förteckning över ombud i eSearch plus.
Ansökan måste skrivas på ett av de två språk som gäller för det aktuella EU-varumärket, under förutsättning att det är ett språk som EUIPO använder. Om så inte är fallet (det vill säga om förstaspråket inte är ett språk som används av EUIPO) får endast andraspråket för EU-varumärket användas. Reglerna för handläggningsspråk förklaras närmare i riktlinjerna (del A, Allmänna regler, avsnitt 4, Handläggningsspråk).
Mer information om ansökan om annullering hittar du i riktlinjerna (del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Mer information om ansökan om annullering hittar du i riktlinjerna (del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
En ansökan om annullering kan baseras på olika grunder. Men så länge inte en avgift för ogiltighetsförklaring och en avgift för upphävande betalats går det inte att i samma ansökan använda grunderna för att kräva såväl ogiltighetsförklaring som upphävande. Ogiltighetsförklaring och upphävande är nämligen två olika förfaranden med olika egenskaper.
Mer information hittar du i Anmärkningar till formuläret för ansökan om ogiltigförklaring av ett EU-varumärke.
Mer information hittar du i Anmärkningar till formuläret för ansökan om ogiltigförklaring av ett EU-varumärke.
Den förlorande parten i annulleringsförfaranden måste stå för övriga parters avgifter och kostnader. De kostnader som återbetalas är dock begränsade, vilket innebär att den person som står för kostnaderna inte behöver betala mer än ett visst högsta belopp.
Mer information finns i riktlinjerna (del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Mer information finns i riktlinjerna (del C, Invändning, avsnitt 1, Förfarandefrågor).
Mer information finns i riktlinjerna (del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering).
Mer information finns i riktlinjerna (del C, Invändning, avsnitt 1, Förfarandefrågor).
Avgiften betalas inte tillbaka om en ansökan om annullering dras tillbaka. Den part som avbryter annulleringsförfarandet genom att dra tillbaka sin ansökan måste också betala för de kostnader som övriga parter ådragit sig fram till detta tillfälle (enligt de rättsliga gränserna), såvida inte något annat beslutas av rättviseskäl.
Mer information finns i Riktlinjerna del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering.
Mer information finns i Riktlinjerna del D, Upphävande och ogiltighetsförklaring, avsnitt 1, Förfaranden för annullering.
Frågorna och svaren på denna sida är framtagna endast i informationssyfte och utgör inte någon rättslig referenspunkt. Läs gärna förordningarna om EU-varumärken och gemenskapsformgivningar eller riktlinjerna för varumärken/formgivningar för mer information.
Mer information om hur myndigheten hanterar dina personuppgifter finns i vår dataskyddsförklaring.